Jag är leg psykolog på deltid och keramiker på deltid. Hur blev det så tro?

När jag gick sista året på psykologprogrammet blev båda mina föräldrar allvarligt och dödligt sjuka. Båda samtidigt. Jag gjorde därför min PTP-tjänst, alltså det intensiva läro-arbetsår man gör för att få legitimation, samtidigt som jag spenderade mycket tid på sjukhuset eller i omhändertagande om anhöriga eller mig själv. Efter långvarig stress - ja, kanske är du en av dem som själv upplevt det och vet precis vad jag menar - blir kroppens och hjärnans kapacitet nedsatt. Jag fick de symtom som många får - panikattacker, ljudkänslighet, matthet i kroppen, migrän, problem med blodtrycket, trötthet trots att jag sovit, svängiga känslor och koncentrationssvårigheter. Att arbeta som psykolog innebär höga krav på informationssortering, mentalisering, facilitering av mänskliga samspel, reglering av andras och egna reaktioner, ansvar samt etiknavigering - alltså hög belastning på hjärnans mest energikrävande funktioner. Jag minns att jag tänkte "jag ska inte jobba som psykolog i det här skicket, varken för mitt eget bästa eller av yrkesetiska skäl, jag pausar".

Så vad skulle jag göra, söka sjukskrivning? Det kändes inte som rätt läkningsform för mig då. Men jag behövde ändra förutsättningarna för att kunna återhämta. En 1-årig keramiklinje på folkhögskola blev mitt sätt. Det krävde ansträngning, men var ändå en enorm avlastning där jag både kunde sakta ner, ha mål och känna meningsfullhet. 

Efter folkisåret åkte jag till Japan på studieresa inom keramik och jag arbetade som verkstadsassistent i en annan svensk keramikers verksamhet. Därefter öppnade jag egen verkstad och valde att kombinera mina två yrken i olika grad utifrån livets gång. Ibland mer keramik, ibland mindre, ibland uppehåll i perioder. De flesta symtom lämnade mig med tiden. Nu när jag skriver det här, sommaren 2026, har det gått 10 år sedan allt startade, jag har precis flyttat till en ny verkstadslokal hemma på tomten för att få ihop logistiken med familjelivet, och jag tar i lera igen för första gången efter föräldraledighet. Fortfarande med samma värdering att värna om balans och göra livet roligt. Älskar att hantverka i lera lika mycket nu som tidigare!

I min verkstad skapar jag all keramik för hand. Jag utför själv hela processen från återvinning av lera, knådning, produktutveckling och formgivning, drejning, glasering och bränning. Mitt hantverksutövande fokuserar på hur vi upplever det vi konsumerar dagligdags, det vackra i det som våra händer skapar och hur ödmjuka vi lär oss att bli av att förstå hur saker blir till. Därför visar jag och berättar om mitt skapande, mina erfarenheter och mina tankar på sociala medier @keramikhanna. Jag skapar funktionell keramik som går att använda och som ger en fin upplevelse i vardagen. Ofta är det förenat med mat och dryck, tillfällen i livet, upplevelser, känslor och trivsel. 

Välkommen hit, tack att du läst hela min presentation och hoppas du hittar något du gillar!

Är webshopen tom? Anmäl dig till nyhetsbrevet så påminner jag dig om kommande släpp.

Varm hälsning, Hanna